Man börjar ju fundera... (Inte för att göra dig orolig mamma) Jag kan börja med att säga att jag har hört polis och ambulans exakt varje dag sen vi flyttade ner. Och det har inte bara vart en gång om dagen, utan lätt 3-5 gånger om dagen. Vad händer? I och för dig bor vi rätt nära sjukhuset så det kan vara en anledning till detta, men ändå... Tycker ljudet är närmare än så.
Och nu till gårdagen! När Sandro kom hem frågade han vad som hade hänt? Jag förstod inte riktigt vad han menade så frågade självklart vad exakt han menade. Det visade sig att polisbilar hade omringat vår byggnad igårkväll och det såg han då han körde runt och letade parkering. Och dessutom hade han sett fyra polismän gå ner för vår trappuppgång? Jag har då ingen aning... det var precis medan jag körde mitt pass på löpbandet så den plus tvn på hög volym gjorde att jag inte hörde så mycket. Hade dock hört oväsen men eftersom ljudet här hemma var högre så hörde jag inte vad det var som levde om. Och jag orkade inte avbryta passet för att sänka volymen bara för att mätta min egen nyfikenhet. Men jag satt på helspänning hela kvällen... Det var lite konstiga ljud senare under kvällen också (nåt utanför dörren som vi inte kunde tyda och sen ett annat oväsen på gatan som lät som automatvapen?? Sa sandro?? vilket det nog inte var men...) men ingen av oss kunde komma fram till vad det var. Kanske lika bra?
Det behöver ju inte ha varit något jätte farligt men det är klart man blir lite nojig! Tack gode gud för att vi har larm är allt jag har att säga! Hittar ingenting om det i tidningen heller så... Den som lever får veta! :)
Nu har ni fått lite skvaller härifrån :)
Laaater!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar